Förlossningsberättelse – när lilla A gjorde dramatisk entré

Förlossningsberättelse – när lilla A gjorde dramatisk entré

01.06.2017

Jag tänkte skriva ner en förlossningsberättelse om då vår lilla A kom till världen, nu då jag hunnit bearbeta alla spretande tankar. Att skriva ner allt i text gjorde att jag äntligen känner att jag kan lämna förlossningen bakom mig och gå vidare. Jag bestämde mig för att skriva ner alltihopa så alla kan läsa, som kontrast till alla Hollywood-solskenshistorierna man ser på film där de flämtar några gånger och ungen är ute. Som jag nämnde tidigare blev det en lång förlossning, som också blev riktigt dramatisk på slutet.

Jag förstår att det ju inte intresserar alla, (jag var själv inte alls intresserad av förlossningar innan jag blev gravid) men då är det ju fritt fram att scrolla förbi! P.g.a. en utdragen förlossning så blev det också väldigt lång text, så jag delade upp den i underrubriker.

Här är min förlossningsberättelse!

Hemma med värkar

Tisdag 21.00: Det hela börjar egentligen redan på tisdagkvällen 9.5. Jag är på café med kompisar då jag får en jobbig molvärk i magen som jag tar panadol för. Jag har haft molvärken förr och vågar inte tro att något händer ännu. Men under natten har jag värkar som känns annorlunda än förvärkarna, men är ännu ganska oregelbundna. Jag överdoserar panadol, men det hjälper inte och jag sover ingenting.

Onsdag 5.00: På morgonen blir värkarna riktigt jobbiga och det är svårt att andas med, så jag bestämmer att vi åker in. Och då stannar värkarna av. Jag sover två timmar, sen fortsätter värkarna oregelbundet under dagen. Jag försöker vila, bada badkar och äta – ladda upp inför det som var på gång.

18.00: På kvällen har jag nog av att ligga hemma med vetedynan och panadol, så vi tar en promenad ner till hamnen. Jag stannar till ibland och profylaxandas mellan värkarna. Lite senare blir trycket neråt riktigt jobbigt och värkarna mer regelbundna. Jag ringer förlossningen och de tyckte vi skulle komma in på kontroll. Vi packar väskorna och jag klockar regelbundna värkar i bilen, 3 på 10 minuter.

Mot Kokkola

21.30: Framme på förlossningen blir jag undersökt och är bara 1 cm öppen. CTG-kurvan visar 7 värkar på 25 minuter. De ber oss åka iväg för 2 timmar och sen komma tillbaka. Vi åker i biltvätt och tar en kaffe på ABC. Jag hoppas jag aldrig mer behöver profylaxandas i kaffekön på ABC i Kokkola!

Torsdag 00.15: Tillbaka på sjukhuset, nu öppen 2 cm. Vi får själva bestämma om vi vill bli kvar eller åka hem, men jag vill gärna bli kvar. Alla familjerum är upptagna, men de rullar in en extrasäng i ett mottagningsrum så vi båda kan vila. Jag är så trött efter ett dygn utan sömn. Jag får en spruta bedövning  av nåt slag i armen som gör att jag kan slumra till ibland under natten mellan värkarna.

Ännu en natt med profylaxandning

3.00: Värmedynorna är min bästa vän. Värkarna blir allt jobbigare. Jonathan springer och värmer dem många gånger under natten.

5.00: Ny undersökning, öppen 3 cm. Jag testar TENS, men det funkar inte för mig. Att andas med värkarna och koncentrera mig på att slappna av är det enda som funkar mot värkarna.

7.00: Byte av personal och ny undersökning. Tyvärr har inget hänt och värkarna har till och med stannat av lite.

8.00: Morgonmål och dusch, jag är trött, men känner mig som en ny människa av duschen. Tyvärr fortsätter värkarna vara oregelbundna.

9.30: Jag försöker vila, värkarna tätnar igen och jag blir sjukare. Framförallt i nedre ryggen gör det riktigt ont nu. Jag drömmer om den där lustgasen jag hört så mycket gott om…

forlossning

Jag passar på ta en selfie mellan värkarna, förväntansfull på vad som ska hända. Sista selfien som gravid, minns jag att jag tänkte.

In till förlossningssalen

12.00: Värkarna fortsätter på samma sätt, men är delvis oregelbundna ännu. Öppen 4 cm. CTG:n visar att babyns hjärtljud går ner vid sammandragningarna, så vi får flytta till förlossningssalen för bättre koll. Vi får rummet med badkar och jag är nöjd, jag vill gärna testa badet.

12.30: Till lunch serveras grönsaksbiffar. På riktigt?! Hur otur kan man ha? Grönsaksbiffar med potatis är det värsta jag vet, och så får jag det när det är dags att ladda upp inför en förlossning. Jonathan lyckas gräva fram några smörgåsar åt mig ur kylskåpet istället.

13.00: Jag får testa lustgas, och vi bondar direkt. Så otroligt skönt att äntligen få nån lindring för värkarna! Visst känns värkarna av, men i ruset från lustgasen dras de värsta topparna av och jag kan slappna av bättre. Smärtan upplevs inte som jobbig längre, när jag tajmar lustgasen rätt. Babyns puls hålls stabilare nu när jag undviker ligga på höger sida.

Värkarna tilltar

14.00: Jag testar på att ta ett bad, vilket är skönt, men jag får inte ha lustgasen i vattnet så jag behöver koncentrera mig ordentligt på andningen. Sitter där en timme. Värkarna känns hanterbara när jag sprutar med varmt vatten på magen när värkarna dyker upp. Jonathan står redo med duschen vid varje värk.

15:00: Upp ur badet, jag vill ha lustgas nu. Ny undersökning visar att inget har hänt sen senast. Jag skulle gärna få värkstimulerande dropp, men läkaren avråder.

16.00: Vad skulle jag göra utan lustgasen? Försöker tajma tuggorna från middagen med lustgasandningen – lyckas sådär, lite mat får jag ändå i mig.

18.00: Nu är det på riktigt. Känns som om jag inte har nån paus mellan värkarna, de bara kommer och jag har svårt att tajma alla med lustgas. Jag är så trött, har varit vaken så länge. Öppen 5 cm. Vi pratar bedövning, det erbjuds epidural och vi bestämmer oss för det. Jag kan bara tänka på att få vila lite – jag är så trött nu!

19.30: Epidural satt, det gick bra. Vi skojar om att jag inte blev förlamad med läkaren. Bedövningen börjar verka nästan direkt. Halleluja-moment för mig! Jag slumrar till och kroppen får äntligen lite vila.

En natt med epidural, spyor och feber

21.30: Byte av personal. Öppen ännu bara 5 cm.

22.30: Jag spyr vid synen av kvällsmålet Jonathan äter, sen äter jag själv och det smakar himmelskt.

Fredag 00.00: Jag spyr upp kvällsmålet, och får dropp istället. Somnar sen och sover gott några timmar. Jag försöker sova så mycket som möjligt och sover och vilar under hela natten. Går bara på WC nu som då. Under natten får jag feber och badar ibland i svett, ibland fryser jag och får varma täcken runt mig. Ena benet domnar bort av epiduralen. Men jag får vila utan känningar av värkarna och det är så otroligt skönt.

5.00: Jag känner ett enormt trycker neråt, tror att massor har hänt under natten.

7.15: Byte av personal, ny undersökning. Gråter av besvikelse när jag ännu är öppen bara 5 cm. Det känns så hopplöst – inget händer ju! Jag som trodde jag skulle föda?!

8.00: Jag får värkstimulerande dropp, men babyns hjärtljud blir låga, så man avbryter och avvaktar. En läkare kommer in och undersöker mig. Jag får inte äta något (ifall det skulle bli snitt), men dricka får jag. Vi byter rum till ett större, någon annan ville ha rummet med badkar. Jag har feber, spyr när jag står och vill bara vila. Epiduralen påfylls med jämna mellanrum, så jag lider inte så mycket av värkarna, men allt känns psykiskt riktigt jobbigt.

Något börjar äntligen hända!

10.00: Jag har nog, vill få något att hända. Jag försöker vara mer aktiv och står bredvid sängen. Illamåendet kommer över mig ibland så jag får lägga mig ner igen.

10.30: Samma läkare undersöker mig igen – nu öppen 6 cm och jag tror jag grät några tårar av lättnad av att något faktiskt hade hänt. Jag får mera hopp och bestämmer mig för att denna baby ska ut idag!

12.00: Undersökning, fortfarande öppen 6 cm. Det värkstimulerande droppet sätts på igen. Babyns puls hålls stabilare. Jag blir allt sjukare och jublar inombords.

12.30: Nu är jag ordentligt mycket sjukare. Trots epiduralen som ännu är på känner jag starka ilningar i bäckenet vid värkarna. Jonathan sitter bredvid och pressar ihop bäckenet från sidan i ett ordentligt grepp, medan jag andas lustgas. Det känns bra, jag är nöjd att något händer.

13.00: Nu, äntligen! Äntligen är jag i det skede som jag hade trott en förlossning handlade om, när jag själv kan påverka vad som händer. Jag kör igång en cirkelträning där jag tar två värkar per position. Två värkar stående över sängen, två värkar hoppandes på bollen, och två värkar gungande i fyrfota. Hela tiden andas jag lustgas. Det gör ont, men jag är nöjdast hittills sen allt körde igång.

förlossningsberättelse

14.15. Byte av personal. 8 cm öppen! Jag är så nöjd. Kanten på livmoderhalsen (?) är ännu tjock så man lägger nån typ av bedövning eller avslappning.

15.00: 9 cm öppen. Jag är så taggad! Jag fortsätter ta värkarna i sängen med lustgasen.

Det dramatiska slutet

15.45: Fullt öppen, jag får börja krysta! Bebin ska vara ut innan klockan fyra, berättar jag åt barnmorskan. Men hur gör man, frågar jag? P.g.a. epiduralen har jag inga krystvärkar. Jag försöker. Detta är det jobbigaste jag gjort i hela mitt liv, minns jag att jag tänker. Jag har ingen koll på omvärlden, allt flyter ihop.

Jonathan berättar vidare åt mig det barnmorskorna säger, honom lyssnar jag nog på. Det är väldigt nära nu, säger de, och jag får känna bebisens huvud med handen. Men inte tillräckligt nära. Det går bra, peppar de mig, kom igen nu! Det jag inte vet är att de oroligt följer med bebisens hjärtljud från CTG:n, som sjunker ordentligt vid varje sammandragning. Pulsen kommer inte upp ordentligt mellan värkarna som den ska.

Hjärtljuden under krystningsskedet

16.00: Läkare kallas in, jag vet inte om det men det är fullt av folk i vårt rum. Två läkare och två barnmorskor. Klockan blir mera än fyra. De är oroliga över bebisen och förbereder för att hjälpa ut honom så snabbt som möjligt.

16.05: Man peppar mig, jag tar i för kung och fosterland, medan de försiktigt roterar och drar ut babyn den sista biten med sugklocka. Det känns obehagligt, men okej. Gör vad som helst, tänker jag, bara detta är över snart.

16.07: Han är ute! Jag flämtar av ansträngning medan jag tittar efter bebisen. Jag får en chock. Ingen babygråt hörs, utan det jag ser är en slapp och grå liten pojke med ljust hår och söta, putiga läppar som bara hänger i armarna på läkaren. Men Arthur, gråt då, tänker jag! Han ser ut som en liten Arthur, och namnet som vi hade så svårt att bestämma oss för blev i den sekunden plötsligt bestämt. Men han andas inte alls. Som i en dimma hör jag läkaren säga att de tar honom till återupplivningen, och pappa får följa med.

Alla rusar ut, jag är ensam kvar med en sköterska. Jag gråter hysteriskt, känner mig helt ensam i världen. I min värld har mitt barn dött. De skulle ju återuppliva honom, så betyder det att fina, lilla Arthur är död?! En barnmorska försöker trösta mig med att bebisar klarar sig bättre än man tror, men vad vet hon, tänker jag. Jag gråter och ber till Gud att han ska få leva och må bra.

20 minuter senare, vad som känns som evigheternas evighet, så kommer man tillbaka med världens gulligaste lilla baby, som har blod på huvudet men ser helt normal ut och andas fint. Äntligen får jag upp honom på bröstet. Lättnaden är obeskrivlig. Han mår bra! Jag blir sydd och andas lustgas. Vi gosar ihop oss alla tre. Han kikar länge på oss med nyfikna ögon innan han somnar, som om han var helt ovetande om vilket drama han precis varit med om. Jag vill aldrig ge ifrån mig honom igen.

förlossningsberättelse

Orsaken till varför hjärtljuden gick ner var för att Arthur hade virat in sig ordentligt i navelsträngen. Ett varv runt midjan och ett varv runt foten. Under återupplivningen hade man fyllt hans lungor med extra syre några gånger, tills han började andas själv igen. Hjärtat slog dock hela tiden.

När han kom ut var apgar-poängen bara 5, men 10 minuter senare uppe i 9, så han piggnade snabbt till igen. Han fick genomgå en massa test efteråt och vi var så oroliga över att han skulle tagit skada av syrebrist, men allt var bra och vi fick åka hem tre dagar senare.

Mina favoritkillar! Arthur 2 veckor gammal på bilden.

arthur 3 veckor

Arthur fotad idag

Tränar på selfies med mamma

Imorgon blir Arthur tre veckor och idag var vi på första rådgivningsbesöket. Han växer bra, är redan en riktig tjockis, och är en så pigg och gosig baby. Vi är så tacksamma för att allt gick så bra som det gick och att vi får ha vår lilla Arthur hos oss. Livets mirakel, visst är det fantastiskt!

Kommentera
Kvällspaddling med vår nya SUP

Kvällspaddling med vår nya SUP

31.05.2017

I måndags på kvällen fick vi riktigt fint väder till kvällen med nästan spegellugn vattenyta, så det passade perfekt att inviga den nya suppen. Som jag njöt!

Jag paddlade en sträcka på cirka 3 km, på för mig helt nya områden. Det var så intressant att se hur alla grannars ståtliga hus och mysiga sommarstugor såg ut från havssidan. Kvällen var alldeles lugn och de enda ljud jag hörde var fiskmåsarnas och tärnornas skrik. Naturen har äntligen blivit grön och träden var så vackra i sin ljusgröna färg. Ibland flög nån fågel upp när jag kom för nära och på avstånd hörde jag någon klippa sin gräsmatta.

Jag har sagt det förr men säger det igen; livskvaliteten är så mycket bättre här på vårt nya ställe.  Jag gillade att bo i Helsingfors också, men detta att kunna ta sig en paddelrunda från sin egen strandkant slår nog det mesta.

Suppen är en uppblåsbar Starboard Whopper, som är en stabil allround bräda men också funkar fint i småvågor. Längtar efter att testa den i vågor så småningom!

Kommentera
Pig squats – effektiva knäböj för benuthållighet och styrka

Pig squats – effektiva knäböj för benuthållighet och styrka

29.05.2017

Min syster skickade och frågade vad pig squats är för något. Jag googlade och det visade sig att jag nog gjort dem tidigare, någon gång på CrossFit Lauttasaari. Pig squats är precis som namnet antyder grisiga knäböj – otroligt jobbiga att göra, men belönande när de väl är gjorda!

Om du ofta tränar knäböj med skivstång på samma sätt, det vill säga med ungefär samma repetitioner och set, så rekommenderar jag att du testar på pig squats. Pig squat är vanliga knäböj som du gör med vissa reps och set – och resultatet är benstyrka med fokus på uthållighet. En hel del mjölksyra utlovas! Det är alltid bra att variera sig i träningen och testa på olika set och reps-kombinationer. Inte bara för att kroppen ska få mera utmaning, utan för att träningen ska bli mer varierande och rolig.

pig squats

Fast hur roliga pig squats är får du bestämma själv. Testa först, så kan du återkomma med rapport sedan!

Så här gör du pig squats

Du behöver en skivstång, vikter och ställning. Starta med 20 repetitioner, gå sedan ner till 19, 18, 17 o.s.v. tills du är på 1 repetition. För varje sänkning i repetition, så ska du samtidigt öka vikten.

Du kan själv pröva dig fram med vikterna. Vanligtvis startar man med 20 kg skivstång och ökar 2,5 kg eller 5 kg per set. Det går också bra att starta med 10 eller 15 kg skivstång. När jag gjorde dem tror jag att jag ökade med 2,5 kg per set, vilket betyder att den sista 1 RM blir på 67,5 kg. Det går givetvis bra att inte öka för varje set om man känner att man inte orkar. Man orkar förstås inte sitt PR på den sista repetitionen eftersom man gjort så många upprepningar innan.

knäböj tekniktips

OBS! Tänk på att värma upp väl innan du kör igång med dina pig squats, med både lätt rörlighetsträning och lätta repetitioner av knäböj. Sen är det bara att köra på så svetten sprutar och musklerna skriker!

Lästips: Knäböj & teknik – så här gör du den perfekta knäböjen

Kommentera
Recept på de perfekta bananvåfflorna

Recept på de perfekta bananvåfflorna

27.05.2017

Vi vaknade upp till en regnig och kall lördag, så istället för att kliva upp ur sängen så sov vi lite till. Mina två killar somnade på soffan, nedbäddade i en hög med kuddar, så jag passade på att göra en riktigt god frukost för mig själv som jag njöt av framför Downton Abbey medan jag i bakgrunden hörde regnet och snarkningarna.

bananvåfflor2

Favoritfrukosten har ni hört om tidigare många gånger på bloggen; bananvåfflorna. Receptet jag kör på just nu är det hittills godaste, så tyckte bloggen behövde en uppdatering. De här blir så goda att jag njuter av precis varenda tugga och inte vill de ska ta slut. Receptet är enkelt:

Receptet på de perfekta bananvåfflorna

  • 1 liten banan
  • 2 ägg
  • 1-2 msk havregryn

Mosa bananerna och blanda ihop allt till en smet. Har du mineralvatten hemma kan du gärna blanda med en matsked av det också, så blir de ännu frasigare. Stek i våffeljärn eller stekpanna i kokosolja. Servera med naturell yoghurt och bär eller frukt. Min favorit är blåbär, och har jag jordgubbar och kiwi hemma så får de också gärna åka på. Du kan också toppa med jordnötssmör, nötter eller frön.

bananvåfflor

Nu ska jag titta på lite Downton Abbey till medan jag väntar på att mina favoriter ska vakna. Jag hittade också en tårtbit från torsdagens kalas för vårt fadderbarn som jag tänkte mumsa i mig, för det finns inget botten i denna amningsmage just nu.

Ha en skön lördag! 

 

Kommentera
Livet och kroppen 1,5 vecka postpartum

Livet och kroppen 1,5 vecka postpartum

23.05.2017

Sakta men säkert börjar jag känna mig som en människa igen. De senaste nätterna har lillkillen sovit rätt så bra och jag har orkat vara vaken på dagarna och få nån typ av rutiner igen.

Jag lever ännu delvis på smärtstillande, (hejhej underliv efter förlossning!), men känner mig mycket bättre än för bara några dagar sedan. I förrgår var det barnvagspremiär på 2 km, igår 4 km och idag 5 km. Och det känns så bra! Jag känner mig, konstigt nog, stark. Det är något otroligt stort att föda barn, men nästan lika otroligt hur kroppen bara fixar allt detta och återhämtar sig efteråt, som om inget skulle ha hänt.

Någon annan träning gör jag inte ännu, utan promenaderna i kombination med bäckenbottenträning känns riktigt lagom. Att skuffa en barnvagn framför sig är ju också riktigt bra träning för inre magmusklerna. Däremot har jag beställt en SUP idag som jag hoppas få hem snart! Jag längtar efter att använda den massor i sommar.

Men livet just nu är nog sånt att jag helst skulle stanna tiden för en stund. Det finns så många fina stunder i vardagen, så mycket mys. Lillkillen blir mer bekant med oss för varje dag, i takt med att det blir allt grönare och somrigare ute.

Bebisbubblan är nog kvar, men börjar sakta men säkert lösas upp av ivern på att se annat än husets fyra väggar. Men vi fortsätter leva i slow motion ett tag till och njuter av nuet. Ännu mera bebisgos, flera kaffekoppar i solen och ännu mera pussar och kramar.


Älskade, älskade unge.

Nu håller Tranungen på vaknar (han låter som en trana när han håller på vaknar) så nu är det dags att mysa i soffan!

Kommentera
Middagsrecept: Jonathans magiska lasagne

Middagsrecept: Jonathans magiska lasagne

18.05.2017

Något av det bästa med att amma (förutom närheten till babyn då förstås), är hungern och matlusten som följer. Jag är konstant hungrig och allt mat smakar ljuvligt. Med Jonathan hemma på pappaledigt är det han som fixar maten alla dagar. Igår fick han så mycket lovprisning av sin lasagne från mig att jag bad om receptet för att få dela den med er. Receptet är inget extra hälsosamt eller så, utan bara ett sjukt gott lasagnerecept!

Han hade utgått av ett recept på nätet men gjort om den lite. Det tar lite tid att göra lasagnen, men det är verkligen värt det när det blir så supergott. Du kan också laga flera satser på samma gång för att kunna ta fram och värma senare, för en lasagne blir ju nästan bara godare på det sättet.

lasagne recept

Lasagne recept

Här är receptet på den godaste lasagnen i världen!

Du behöver: 

  • 9 lasagneplattor

Till köttfärssåsen:

  • 1 klick smör
  • 400 gram maletkött av nöt
  • 1 lök
  • 4-5 vitlöksklyftor
  • 1 burk tomatkross
  • 1 burk tomatpuré
  • 1 dl vatten
  • 2 köttbuljongtärningar
  • 0,5 tsk mald vitpeppar

Till ostsåsen: 

  • 3 msk smör
  • 3 msk vetemjöl
  • 4 dl mjölk
  • 2 dl grädde
  • 150 gram riven Emmental
  • 0,5 tsk salt
  • 1/4 tsk mald vitpeppar

Topping: 

  • ca 1 dl riven ost

Så här gör du!

  • Ugnen på 175 grader
  • Köttfärssås: Stek maletkött, den hackade löken och vitlöken i smöret. Tillsätt tomatkrossen och tomatpurén. Skölj burkarna i 0,5 dl vatten och tillsätt till köttet. Krydda med buljongtärningarna och vitpepparn
  • Ostsås: Värm smöret i en kastrull och bryn vetemjölet lätt. Tillsätt mjölken och grädden lite i taget. Rör i kastrullen när det kokar upp, och tillsätt den rivna osten. Krydda med salt och vitpeppar.
  • Lasagnen: Starta med köttfärssås och sen ostsås i den smorda formen. Lägg på 3 lasagneplattor. Fortsätt de följande lagren på samma sätt; köttfärssås, ostsås och lasagneplattor. När allt är i formen, tryck lätt på toppen för att fördela såserna jämnt. Strö över osten.
  • Grädda i ugn på 175 grader i ungefär en timme. Låt lasagnen stå 15-20 minuter innan servering.
  • Servera t.ex. med en fräsch grönsallad, och njut!

Du kan tacka mig (eller Jonathan) senare.

Kommentera
Kärlek vid första ögonkastet

Kärlek vid första ögonkastet

16.05.2017

Känslan när vi igår sa hejdå till sjukhuset och packade ner vår lilla älskling i bilstolen, i sina första egna kläder, var helt obeskrivligt häftig. Jag hade trott att jag ville stanna på sjukhuset länge. Men i nåt skede under måndagen var jag ut för att få frisk luft på sjukhusets balkong, och det var då jag upptäckte att det ju fanns en värld kvar där utanför. Bilar körde förbi, solen värme och plötsligt bestämde jag mig. Vi ska hem idag!

Och livet här hemma är alldeles, alldeles underbart. Vår lilla kille äter i mängder, sover nästan jämt och skiter som en häst (hans nya smeknamn  förutom Räkan är Kakkapojken) – och upprepar allt i repeat X antal gånger per dag. När han är vaken passar vi på att gosa och mysa så mycket vi hinner. Amningen var jobbig att få att funka till en början på sjukhuset, men det började gå bättre när vi kom hem och kunde träna avslappnat. Och så mysigt det är med närheten!

Det är ändå inte små rosa moln vi svävar på – kroppen är väldigt sjuk ännu och idag upptäckte jag en konstig trötthet och förvirring som jag antar man kan skylla på amningshjärna.

Men att jag skulle älska en liten människa så här mycket, som jag träffat för bara fyra dagar sedan, det visste jag inte var möjligt. De pigga ögonen som ibland ger ifrån sig ett spontant leende har fångat mig fullständigt och jag vet redan att jag skulle göra vad som helst för att de ögonen ska fortsätta le.

Kärlek kallas det visst!

Mina två favoritkillar på väg hem från BB

Med mommo och moffa

Min älskade, lilla Kakkapojke!

PS. Min blogg kommer fortsättningsvis vara en blogg med inriktning på träning, så jag tänker inte bli en mammabloggare. Men när man har en sån här underbar guldklimp som allt kretsar kring just nu, så är det svårt att tänka på något annat.

Kommentera
Han är här!

Han är här!

14.05.2017

Ni kanske undrat vad som hänt under de senaste dagarna när bloggen varit tom, och om ni gissat att det var bebisdags så har ni gissat helt rätt. Fredagen den 12.5. klockan 16.07 föddes vår lilla älskade pojke. Han var 3105 gram och 50 centimeter lång och är alldeles fantastiskt söt. I skrivandets stund firar jag alltså min första morsdag med mitt älskade lilla knytte som vilar på magen.

De senaste dygnen har varit påfrestande både psykiskt och fysiskt och vi är ännu på sjukhuset och vilar upp oss. Det blev en långdragen och dramatisk förlossning som tog på både mina och babyns krafter. Jag skriver säkert ner tankar om den senare. Men nu mår vi alla bra, och får fantastiskt stöd från den fina personalen här på Möcs.

Låt oss mysa med vår lilla, fina kille en tid så återkommer jag lite senare!

Kommentera

Varför åker vi till Rhodos?

Emmi - explorista.se 2018.19.9
Låter härligt! Var surfar man på Rhodos? :) - Kommentera!

Vad är coremusklerna och hur tränar man dom?

Bästa Enhjuling – Kom igång med att Cykla Enhjuling | Cyklo.se 2018.12.9
[…] den inte har något styre eller handtag använder du dina ben och coremuskulatur på ett helt annat sätt än vid vanlig […] - Kommentera!

Benträning hemma: tips på 8 bra övningar utan redskap

Johanna 2018.12.9
Bra tips :) Har inte tänkt på att det är smidigt med varianter där "foten glider" på ex en handduk som du visar, toppen! - Kommentera!

Veckans övning: 5 effektiva övningar till din benträning hemma

Benträning hemma: tips på 8 bra övningar utan redskap 2018.11.9
[…] Läs mera om benträning hemma: 5 effektiva övningar till din benträning hemma […] - Kommentera!

Stocköstigen

Söndagsvandring på Mässkär 2018.9.9
[…] Båtturen och “vandringen” idag påminde mycket om vandringen på Stocköstigen vi gjorde i fjol för ganska exakt ett år sedan. Men åh så liten Arthur var då! […] - Kommentera!

Ett viktigt tips för att hålla upp träningsmotivationen i höst

Lina 2018.7.9
Det låter super det! Visst är det härligast när man kan springa ute! Man borde passa på och springa så mycket som möjligt nu :) - Kommentera!

Den blåa dörren – så gick det sen!

Lina 2018.7.9
Absolut! Koden är Tikkurilas K362. Jag målade först med en grundfärg som var nyanserad i samma färg :) - Kommentera!

Bli bättre på pull ups genom superset

Lina 2018.7.9
Tack, Jennifer! Testa vetja! Lycka till :) - Kommentera!

Kitesurfing efter graviditet (och under graviditet)

Lina 2018.7.9
Lycka till, det blir nog bra det! Jag tycker de flesta bebisar uppskattar stranden, det är ganska tacksamt :) - Kommentera!

Ett viktigt tips för att hålla upp träningsmotivationen i höst

Rebecka 2018.6.9
Min träning följer med mig året om nu för tiden vilket är väldigt skönt. Jag bävar dock inför vintermörkret när jag känner mig mer otrygg ute i löparspåren och därmed tvingas in på löpbandet :( Så himla härligt nu att kunna springa efter jobbet och det fortfarande är ljust! - Kommentera!

Den blåa dörren – så gick det sen!

Bella 2018.6.9
Jag går också i målartankar, ska måla dörr till en gammal bod. Delar du med dig av färgkoden? ;) Tack på förhand! - Kommentera!

Bli bättre på pull ups genom superset

Jennifer Sandström 2018.5.9
Oj jäklar vilket bra tips! Tack! Jag övar med mina pullups och kommer inte över fler än 3-4. Detta ska jag testa! Vill förövrigt ha en sån där ställning i närheten så att jag kan öva monkey walk!!! :) - Kommentera!

Veckans övning: Chins & Pull-ups

Bli bättre på pull ups genom superset 2018.5.9
[…] Här kan du läsa mera om pull-ups (teknik och varför du ska göra dem). […] - Kommentera!

Är träning med Milon-maskiner effektivt?

Mattias 2018.5.9
Hej! Jag undrar om du har samma uppfattning av milonmaskinerna i dagsläget. - Kommentera!

Kitesurfing efter graviditet (och under graviditet)

Maria Hjalmars 2018.5.9
Hej Lina! Tack för ett utförligt svar. Håller med om att det drar i en att få börja kitesurfa, bara att sätta igång med grundträningen... Roligt att Arthur uppskattar stranden, hoppas vår lilla gör det med :). Tack för en bra blogg! //Maria - Kommentera!

Ett viktigt tips för att hålla upp träningsmotivationen i höst

Emmi - explorista.se 2018.4.9
Bra tips - mat, sömn, delmål & "bättre något än inget" är bra grejer för höstens träning! - Kommentera!

5 orsaker till att springa lopp trots dålig kondition (Eugmo Trail Run 2018)

Carina 2018.3.9
Åh, jag älskar dina skäl till att springa lopp :-) - Kommentera!

Kan man träna vid förkylning? Checklista för dig som är förkyld och sugen på träning

Ett viktigt tips för att hålla upp träningsmotivationen i höst 2018.3.9
[…] Läs mer: Kan man träna vid förkylning? Checklista för dig som är förkyld och sugen på träning […] - Kommentera!

Sovrummet & balkongen: före och efter

Lina 2018.3.9
Tack ska du ha! Jag har bloggat om badrummet som blev klart allra först: http://www.linabjorkskog.com/vardagligt/badrumsrenoveringen-fore-och-efter. Köket, tambur och vardagsrummet är nog i princip klara men det känns som om jag aldrig blir helt nöjd så därför har de inte fått några inlägg ännu. Men det kommer nog ;) Roligt att höra att ni också renoverat ett gammalt hus! Låter så smart att inte bo där samtidigt, måste ju vara så mycket enklare då. Som du säger handlar mycket om prioriteringar när man renoverar, man kan aldrig få allt men man kan plocka fram vissa guldkorn... :) Men låter som om slutresultatet kommer att bli riktigt fantastiskt. Lycka till med ert projekt! :) - Kommentera!

Så hittar du perfekt mogen avokado

Lina 2018.3.9
Ja, visst är det! :) - Kommentera!

Sovrummet & balkongen: före och efter

Lotta 2018.31.8
Så himla fint ni bor. Det ser verkligen ut ett litet paradis. Förstår att det har varit kämpigt under renoveringen men ni har gjort ett fantastiskt jobb! Älskar sovrummet med utsikten, sänglamporna och även balkongen. Vet inte om du redan lagt upp bilder från nedre våningen och badrum (har sett vilket grymt jobb ni gjort med tomten) men det skulle också vara roligt att se. Jag letar ständigt ny inspiration. Jag och min man har också renoverat ett gammalt hus. Vi är inte klara (blir man någonsin det?) men vi har inte bott i det samtidigt. På gott och ont. Självklart mindre knöligt men vi inte haft full koll på arbete vi hyrt ut. Jag har ritat planlösningen och min man har valt allt material till golv, väggar, skåp osv. Vi har också en fantastik utsikt som jag faktiskt valt bort i sovrummet. Gästrummen har sjöutsikt men vi har istället ett stort (t.o.m. byggt en walk-in), mörkt och framförallt svalt sovrum som är halvvägs under marken. Det tog lite övertalning men hade vi utsikten måste persiennerna vara nere så det kändes faktiskt lite bortkastat. Nu kan den som vaknar först dricka kaffe och njuta av samma utsikt från både kök, vardagsrum eller balkong. Inte lika imponerade (ffa om vi en dag skulle sälja) men för oss är det mer praktiskt. Ibland får man tänka lite utanför boxen - precis som ni gjort när ni lagt till en vägg istället för att ta bort. Nästa project är den genomruttna balkongen som är rent ut sagt livsfarlig. Sedan återstår "bara" tak, stuprännor, gästbadrum, måla utsidan (som också eventuellt måste bytas ut)......det tar aldrig slut. - Kommentera!

Så hittar du perfekt mogen avokado

Johanna 2018.29.8
Det är ju så gott med avokado :) - Kommentera!

Kickstart Challenge 14 veckor

Vågar du anta utmaningen?
En 14-veckors utmaning för dig som vill träna hemma utan redskap 3-4 gånger i veckan. Du får 8 effektiva träningsprogram, träningsdagbok, träningstest m.m. Läs mer och beställ!

Välkommen!

Lina Björkskog från Linas Träningsblogg

Välkommen till min blogg! Här på min blogg skriver jag om mitt stora intresse: träning och hälsa. Med denna träningsblogg vill jag motivera och inspirera till träning och till en hälsosam livsstil. Jag tycker att träning får och ska vara roligt. Det finns någon träningsform som passar för alla! Do what you love and love what you do, helt enkelt.
Jag som skriver denna blogg är Lina, en finlandssvensk 27-årig fysioterapeut och PT, som njuter av livet och tar dagen som den kommer. Du hittar mig oftast i Helsingfors, ibland i Jakobstad eller inte heller allt för sällan någon helt annanstans där gräset är grönare och vattnet varmare. Jag planerar sällan mina träningspass utan gör det jag har lust med. Oftast blir det svettiga crossfit-pass, löpning eller mountainbiking. Om det inte blåser förstås, för då är jag på vattnet och kitesurfar.

Häng med på Facebook!

Följ med!

I samarbete med






Fråga vad som helst om träning!





Fråga:

Ditt namn:

E-post:

Jag vill också prenumerera på Linas nyhetsbrev

Jag svarar på frågan i ett inlägg inom kort!

Klicka här för att hitta alla besvarade frågor!

Gamla inlägg

Sök i bloggen