Utterleden 2018 – så här gick det!

Utterleden 2018 – så här gick det!

01.07.2018

Några undrar säkert hur det gick på terränglöpningen i lördags, med tanke på min dåliga form kvällen innan. Då får jag glädja er med beskedet att jag och min kompis Mia båda kom i mål!

Vi startade på lördag förmiddag och hade 26 kilometer framför oss på Utterleden. Det var halvsoligt väder och shortsen åkte på. Det var bra stämning när vi gav oss iväg, alla på led över ängen. Senare blev terrängen svårare, ställvis till och med riktig teknisk, men vi hade bra känsla och kroppen började så småningom vakna efter några kilometer.

6 kilometer flöt på bra, 10 likaså, och kroppen svarade bra. Vi pratade och hade det så trevligt. När vi var halvvägs vid 13 började jag känna av att benen fanns men det var ingen fara. Vi fokuserade på terrängen och kontrollerna som dök upp här och var. Vid 16 kilometer kände jag att jag hade sprungit långt, längre än jag brukar. Tänkte att jag i vanliga fall skulle ha varit nöjd att avsluta passet där.

Men tack vare kommentarerna här på bloggen då ni hejade på mig så bet jag ihop och tog en kilometer i taget. Jag visste att jag behövde kämpa lite för att komma i mål. Det var inte bara solskenslöpning längre, men det kändes helt okej att kämpa lite. Den ojämna terrängen hjälpte mig att orka, jag var tvungen att konentrera mig på var jag lade fötterna.

Vi betade av kilometer efter kilometer. Höften kändes väldigt stel, men mitt gamla löparknä besvärade mig inte till all lycka. Vid 21 kilometer, när vi sprungit ett halvmaraton, så satte vi oss ner i solen bredvid stigen för att byta strumpor och äta lite. Fick bra feeling och hade bra humör även de sista kilometrarna.

Men målgången blev inte alls som jag tänkt mig. Målet dök upp mycket snabbare än vi trott och vi spurtade i mål, jag och Mia. Tittade på klockorna som visade 23 km. Vi som hade sparat krafterna för att springa 3 km till? Tydligen var rutten 23 och inte 26 km. Även om det var otroligt skönt att komma i mål så var jag lite besviken över att inte springa de sista kilometrarna, som jag hade planerat.

Men med lite köttsoppa i magen så kändes loppet mycket bättre och vi var så stolta över prestationen! Vi gjorde båda distansrekord, trots allt. Det var ett så roligt evenemang med bra sällskap längs stigarna, och Utterleden var riktigt vacker att springa!

Men nästa gång, då vill jag springa ännu längre! Eftersom jag sprungit så lite tidigare (korta sträckor men ofta, dock max 12 km i vår) så gick det bättre än förväntat. Jag kan till och med röra mig idag utan att ha ont. Så nästa gång ska jag försöka springa lite längre! 30 kilometer har länge varit ett mål och jag vill fixa det. Det kommer inte att vara lätt, men det ska gå. I sinom tid, när jag känner mig redo!

Terränglöpning är livet. Eller i alla fall gör det livet lite bättre!

3 reaktioner på ”Utterleden 2018 – så här gick det!

  1. Linnéa, stolt bonde från Småland skriver:

    Wow vilket lopp!! Det vill jag oxå springa! Grattis till målgång!..
    Hur hittar man terränglopp?!
    Har du förslag på några lämpliga?! Hade varit kul o boka in ett lopp innan september 😊

  2. Johanna skriver:

    Vilket trevligt lopp :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kickstart Challenge 14 veckor

Vågar du anta utmaningen?
En 14-veckors utmaning för dig som vill träna hemma utan redskap 3-4 gånger i veckan. Du får 8 effektiva träningsprogram, träningsdagbok, träningstest m.m. Läs mer och beställ!

Välkommen!

Lina Björkskog från Linas Träningsblogg

Välkommen till min blogg! Här på min blogg skriver jag om mitt stora intresse: träning och hälsa. Med denna träningsblogg vill jag motivera och inspirera till träning och till en hälsosam livsstil. Jag tycker att träning får och ska vara roligt. Det finns någon träningsform som passar för alla! Do what you love and love what you do, helt enkelt.
Jag som skriver denna blogg är Lina, en finlandssvensk 27-årig fysioterapeut och PT, som njuter av livet och tar dagen som den kommer. Du hittar mig oftast i Helsingfors, ibland i Jakobstad eller inte heller allt för sällan någon helt annanstans där gräset är grönare och vattnet varmare. Jag planerar sällan mina träningspass utan gör det jag har lust med. Oftast blir det svettiga crossfit-pass, löpning eller mountainbiking. Om det inte blåser förstås, för då är jag på vattnet och kitesurfar.

Häng med på Facebook!

Följ med!

I samarbete med






Fråga vad som helst om träning!





Fråga:

Ditt namn:

E-post:

Jag vill också prenumerera på Linas nyhetsbrev

Jag svarar på frågan i ett inlägg inom kort!

Klicka här för att hitta alla besvarade frågor!

Gamla inlägg

Sök i bloggen