Har du matångest?

Jag läste ett viktigt inlägg på PT-Fias blogg om matångest. Matångest kan handla om allt mellan en allvarlig ätstörning och att man i vardagen tänker och funderar mycket på detta kring mat, vad som är hälsosamt eller inte.

Jag förstår att det är lätt att uppleva matångest, när man får påtryckningar om hälsosam mat från höger till vänster. Blanda med dåliga kroppsideal och en skev självkänsla så blir det riktigt tokigt.

Mat är ju så gott! Mat är ju det som håller oss vid liv. Mat är ju det som ger näring, får oss att må bra och håller igång energin i kroppen. Mat är ju en av livets bästa njutning, samtidigt som det gör oss gott. Det är så ofattbart synd att mat kan vara så ångestladdat.

Mitt eget förhållande till mat var som barn väldigt känsligt, och visst kan man kalla det matångest, eftersom tankar på mat och rädslan för vad som skulle serveras tog upp en stor del av min tid. Jag gillade inga grönsaker alls och hade det väldigt jobbigt i skolan. Jag var lipsillen som drog till tårarna när något jag inte gillade serverades. Oräkneliga är de gånger då jag fått kväljningar av grönsaker som mer eller mindre tvingats ner i min hals i skolan.

Det var kanske först i högstadiet/gymnasiet som jag kunde börja äta grönsaker, och ännu idag är det mycket jag inte kan äta, helt enkelt för att jag har trauman från lågstadiet. Men jag lär mig och är så glad för varje framsteg jag gör! Någon matångest har jag inte idag utan jag njuter av att det mesta och är nöjd för varje ny grönsak jag lär mig äta.

Jag förstår att många kan få bilden av att jag endast äter hälsosam och bra mat, eftersom det oftast är såna bilder jag visar i min blogg. Men det gör jag naturligtvis inte. Jag äter allt, inget är förbjudet, men jag strävar efter att äta så att kroppen mår bra – för då mår jag själv också bäst. Balans, brukar man visst kalla det.

Ibland är ju mitt bästa de lite sämre valen näringsmässigt sett, som igår till exempel. Då när jag satt bekvämt nerpackad i soffan efter ett långt bad och såg på tv-serier i soffan, med majonnäsen rinnande på badrocken från burgaren jag åt. SIA-glassen med hallon och lakrits efteråt var himmelskt god. Ren och skär njutning! Och det är en ljuvlig del av livet som jag för allt i världen inte vill missa.

Mat kommer alltid att vara kopplat till känslor och jag kan inte rädda världen från matångest med ett simpelt blogginlägg – men jag vill gärna uppmana dig att fundera kring din egen upplevelse av mat.

Har du ett okomplicerat förhållande till mat eller tar tankar om mat upp stor del av din tid?