Vad är framfotslöpning?
Här på bloggen pratar jag en hel del om framfotslöpning, och begreppet har blivit vanligare på senaste tiden bland media efter att barfotalöpning blivit vanligare. Jag tänkte nu att jag kort skulle förklara vad framfotslöpning egentligen betyder, varför det är bra och hur man kan lära sig att framfotslöpa.
Framfotslöpning betyder, precis som namnet antyder, att man löper på framfoten. I det skedet när man sätter foten i marken kommer man ner på framfoten, för att sedan landa på hela foten och skuffa ifrån steget med tårna. Man kan också landa på hela foten samtidigt, vilket kan kännas mera naturligt när man börjar framfotslöpa, iallafall för mig (vilket egentligen kallas för mellanfotslöpning).
Detta löpsteg strider med det man normalt lärt sig i löpskolor världen runt ända sedan löpningen blev en vanlig motionsform. Den vanliga läran har varit att man ska springa med hälnedslag och ett rullande steg: nämligen en landning på hälen, hela foten i marken följt av en tåskuff. Man nu har framfotslöpning blivit allt vanligare under de senaste åren och många av de allra bästa löparna springer med framfotsinsättning.
Ett löpsteg där man landar på framfoten gör att man direkt får en lite bättre hålling, lite flera muskler aktiverade, och eventuellt en snabbare löprunda. När man landar på hälen sker en liten kraftutveckling som kroppen måste parera (jag har själv sett sån löpning i löpanalys och hälnedslaget syns som en tydlig pil uppåt i kurvan). Vid framfotslöpning sker däremot ingen dylik kraftutveckling, vilket gör att löpsteget blir effektivare och skonsammare mot kroppen. Man kan också tänka sig en rullande boll, där det alltid är mittpunkten av undersidan som har kontakt med underlaget, och inte längre fram. Detta betyder att det kan vara möjligt att få en snabbare tid med framfotslöpning och att kroppen inte blir belastad på samma sätt, vilket kan vara speciellt bra för personer med överbelastningsproblem i muskler och leder.
Framfotstekniken i löpningen har på senare tid blivit allt populärare i takt med att barfotaskorna ökat, eftersom man med barfotaskor är tvungen att framfotslöpa. Barfotaskor har ingen dämpning i hälen, vilket gör att kroppen automatiskt tvingas att sätta ner trampdynan först i marken, för att det inte ska göra ont i hälen.
Så om min text varit läsbar borde du nu förstå att man inte behöver ha barfotaskor för att framfotslöpa, men att man med barfotaskor måste framfotslöpa. Detta betyder att oberoende av vilka skor du än har kan testa att framfotslöpa på din nästa löprunda.
Hur ska man lära sig att framfotslöpa?
För att lära sig att framfotslöpa ska du öva på att springa på rätt sätt. Kolla på dessa klipp för att veta hur du kan träna och hur det ska se ut. Det är ett bra alternativ att sätta till lite teknikträning exempelvis efter din vanliga löprunda. Ett annat tips är att köpa ett par barfotaskor för att automatiskt undvika att landa på hälen, eftersom skor med dämpning på hälen vill lura oss att landa på hälen. Om du vill byta löpstil helt gäller det att försiktigt öka träningsmängden, eftersom du annars kan få problem med vaderna eftersom vaderna belastas mycket mera av den nya löpstilen.
Läs mer om framfotslöpning och hitta de rätta skorna på min sida om barfotaskor och barfotalöpning: Barfotaskor.net
Det känns som att det är så jag brukar springa. Jag började använda en ny teknik när jag började springa på löpband eftersom det dunsade så mycket när man dunkar i hälen och det var…pinsamt haha. Dock trodde jag innan att det var som jag lärt mig springa mjukare bara. Men nu när jag läste detta känns det som att det är så jag springer. Får fundera nästa gång jag springer om det verkligen är så. Bra inlägg :D
din blogg är jättebra! :D läser den varje dag :) men jag har en liten fråga om löpning. Jag springer 4-5gånger i veckan och tränar väldigt mkt olika saker, men jag har tyvärr lätt att få benhinneinflamation. Jag har läst ditt inlägg tidigare om benhinneflamation, men jag undrar om barfotalöpning är positivt elr negativt för benhinnerna? :)