Födelsedagskalas för Arthur 3 & Greta 1

Kan man inte fira sin födelsedag när det är tänkt så får man fira när det passar. Och ganska smidigt med två maj-barn ändå, så slår vi två flugor i en smäll med kalas för dem båda. Vi firade med färgglad glasstårta och barnen blev otroligt bortskämda med massvist av presenter.

Greta blev ett år i början av maj och hon har blivit så duktig. Hon springer nästan mera än hon går och förstår väldigt mycket, trots att hon inte ännu pratar så mycket. Mamma och pappa säger hon, och pekar och låter och får minsann sin vilja igenom bara genom sina ansiktsuttryck. Är vi inomhus hämtar hon konstant sina skor för att berätta att hon vill ut, för där trivs hon allra bäst.

När hon är glad skrattar hon med hela ansiktet och visar alla sina fem tänder. När hon är arg skriker hon och lägger hon pannan i golvet som om hon är på väg att stå på huvudet. Och när hon vill busa rynkar hon på näsan och charmar hela omgivningen.

Arthur som treåring är väldigt mycket av allt – allt ska maxas vare sig det är gosighet, envishet eller gullighet. Han vet verkligen vad han vill och ska själv bestämma i mångt och mycket. Men han är också otroligt lugn och snäll och helt enkelt genommysig. Han älskar sitt lego och kan också hålla på hur länge som helst bara han har en spade, eller en myra, eller en sten eller bästa av allt; skuggslem som han kan klotta med.

Han älskar sommaren liksom sin mamma och går helst i shorts och bara fötter ute på gården. “Nu är det bara en halvbit kvar” berättade han igår när vi var på väg upp till huset. Och sitt livsmotto som han tycker är väldigt festligt är “det finns inga bajsiga väder, bara bajs i kaliserna”.

Varje dag ska helst avslutas med musik och dans, för det är något av det bästa han vet. Och så lite bajsskämt förstås.

Älskade ungarna våra. Tre år som förälder nu och jag förstår fortfarande inte hur vi kunde få just de allra bästa ungarna. Helt ofattbart!