Mäta ferritin för att upptäcka järnbrist – varför tolkar man lågt ferritin så olika?

Den som läste min årsresumé vet att jag inte mått så bra under det senaste året. Konstiga symptom till och från, ingen riktig diagnos. Jag har tagit flera blodprov under året och också mätt ferritin, men allt konstaterades vara normalt. Bra HB på 130, ferritin normalt.

Men tack vare min svägerska som haft liknande symptom och bad mig kolla upp saken så ringde jag och kollade mitt ferritin idag. Det hade legat på 41 vilket tydligen var normalt. Men “normalt ferritin” beror tydligen helt och hållet på vem man frågar. För hon som jag pratade med idag rekommenderade järntabletter vilket inte sjuksköterskan i somras gjorde.

Vad är normalt ferritinvärde?

Ett normalt värde i Finland är allt över 15. Men i något annat land är allt under 50 alarmerande och bör behandlas med järntabletter. Att eftersträva ett värde på upp till 150 skulle vara bra, enligt vissa. Vad ska man riktigt tro på?

Jag blev så arg och ledsen när jag upptäckte det här idag. Glad för att jag kanske äntligen hittat en orsak till alla mina konstiga symptom. Men ledsen för att olika tolkningar gjorde att jag missat äta de viktiga järntabletterna i ett halvår. (Jag visste att mitt värde inte var optimalt men åt aldrig järntabletter när jag trodde det var normalt värde).

Varför säger man så olika, beroende på vem man frågar? Borde man ändra rekommendationerna för vad som är normalt ferritinvärde i Finland? Om ferritin på 41 är normalt men jag mår bättre av järntabletter, hur många andra kvinnor där ute skulle också må bättre av att äta järntabletter? Trots att HB är bra. Skulle vara väldigt intressant att veta mera, och är du kunnig i området som läser får du gärna berätta mera.

Ville främst skriva detta inlägg ifall det finns någon med liknande symptom som jag själv som borde kolla upp sitt ferritin.

Symptom jag har haft som är vanliga vid järnbrist:

• Trötthet, energilöshet
• Hjärtklappningar (kände en kväll hur hjärtat slog ett extra slag vilket var väldigt obehagligt)
• Andfåddhet (har ju tränat mycket i höst och förbättrat min kondition, men det har alltid varit så jobbigt på passen och jag har haft lite högre puls än normalt)
• Kryp i benen (små muskelryckningar har jag också haft vilket jag aldrig haft tidigare)
• Torr hy (extremt torr hy, stora sprickor nära naglarna som gör så ont)
• Sjuk ofta (trots att vi var mer eller mindre isolerade hela hösten har jag varit förkyld gång på gång)
• Oro och nedstämdhet (jag har känt mig nere trots att jag annars känt mig nöjd med livet, har haft svårare att reglera känslorna också)
• Frusen (jag har sovit med pyjamas, sockor och en extra tröja trots bra värme i huset, aldrig gjort det tidigare!)

Jag kommer nu att äta järntabletter dagligen för att se om mina symptom så småningom lättar. Sen kommer jag att ta ett nytt ferritinprov om ett halvår för att förhoppningsvis se en förbättring (järndepåerna stiger långsamt varför det behövs minst ett halvår med järntabletter för att få önskvärt resultat).

Men med facit i hand så känns det nu väldigt självklart att lågt ferritin varit boven i dramat. Blöder man mycket är det större risk för att järnnivåerna blir låga, och jag har krånglat med en hormonspiral under ett års tid vilket gav mig så mycket klottblödningar att jag höll på bli galen.

Så otroligt skönt att nu ha en plan framåt och ett mål att sträva efter; högre ferritin och förhoppningsvis mycket bättre hälsa för 2021!