En solig eftermiddag i Venedig

Venedig är ett ställe som jag länge velat besöka, så när vi planerade vår roadtrip genom Europa så var det ett ställe vi prioriterade när läget för stan råkade passa in så bra längs vår rutt. Förväntningarna var ganska höga efter att ha fått en bra bild av Venedig i olika filmer som utspelat sig där, men jag var också rädd för att stället vid det här laget skulle vara förstört av för mycket turister.

Så vad tyckte vi om Venedig? 

Jag måste säga att jag inte blev besviken på Venedig. Staden var precis lika vacker som jag hade föreställt mig, för det är verkligen annorlunda med de små kanalerna och alla båtarna och gondolerna. Visst är det väldigt mycket turister där (det var exempelvis det enda stället vi hörde finlandssvenska under hela resan), men det stör inte, utan det hör på något vis till.

Det bästa med Venedig var frånvaron av bilar, vilket gjorde hela stan härligt lugn, avslappnad och romantisk. Inga trafikljus, ingen muller från bilar och ingen avgas. Man kan strosa runt på de smala gatorna och gränderna, och det känns på något vis som om tiden står still och man har all tid i världen.

När vi kom fram så parkerade vi bilen och tog ett litet minitåg den sista korta bilen in till Piazza Roma, som en typ av terminal innan man kommer in till själva Venedig. Därifrån var det perfekt att fortsätta till fots och upptäcka olika gator och broar på egen hand. Vi orienterade oss fram med karta i hand som äkta turister och gick genom största delen av staden. Med bekväma skor och mycket tid kan man säkert gå genom alla de olika stadsdelarna också om man vill!

Vi var en eftermiddag i Venedig, och det tyckte jag räckte bra. Ingen stress alls, men några timmar räckte bra för att promenera runt och se sig omkring. Visst kan man ta gondol också för att se sig omkring via kanalerna, men det är väldigt dyrt och inget vi hade lust att betala för. Men när vi väl var i Italien, så blev det förstås pizza till middag. Vi hittade en mysig restaurang där jag åt den godaste pizzan jag nångång ätit, och till efterrätt blev det en ljuvlig tiramisu på ett café.

Venedig visade sig vara ett riktigt härligt stopp på vägen som absolut var värt ett besök. Och jag kommer länge att minnas hur god den där pizzan och tiramisun var!