Kan man välja lycka?

… och så sov han och jag fick en lugn stund för mig själv. Jag fick äntligen tid framför datorn. Det har varit en grå, kall och regnig dag så vi har underhållit oss med sällskap hemma hos oss och hos både syster och svägerskan för att inte få för tråkigt hemma. Faktum är att jag ofta har ganska tråkigt hemma, speciellt när sommaren är över och vädret är sämre. Det blir ganska många dagar då jag känner att jag vill hitta på nåt men inte riktigt vet vad man kan göra.

Men trots att jag är smått uttråkad så är jag nöjd och jag skulle nästan kalla mig själv lycklig. Kanske till och med riktigt lycklig. Lycklig för Arthur och Jonathan och alla runt omkring mig givetvis, men också lycklig bara för att jag kan vara det. För att jag väljer att vara lycklig istället för nån annan känsla. Inte euforiskt lycklig över allt utan liksom okej med tillvaron, kan man säga så? Jag tror man kan påverka sitt mående så mycket mera än man tror. Det gör ingenting om det regnar och är tråkigt där ute när jag är lycklig inuti.

Man hittar inte lycka genom att försöka göra sitt liv perfekt. Man hittar inte lyckan högst uppe på en pinne som ett pris man till slut kan ta hem. Livet är aldrig lätt, utan alltid upp och ner. Men jag tänker att man själv kan påverka så man får lite flera mysiga stunder och lite färre djupa dalar. Inte som att dölja det dåliga med falska plåster utan som i att upphöja det som är bra. Det vanliga regniga oktober kan vara så sjukt bra. Självklart påverkar omständigheterna oss, men de borde väl inte få vara allt?

Det låter antagligen riktigt klyschigt inser jag när jag ska publicera detta, men så funkar det för mig.

Vad har du för tankar om detta? Tror du att man själv kan påverka om man är lycklig eller inte?

PS. Ja, jag vet att mitt liv är rätt så problemfritt när jag har tid att bry mig om regnigt oktoberväder. Jag är tacksam över det.