Arthur 7 månader

Vi är hemma igen efter tre dagar på språng. Det var så roligt att få lite stadspuls och julshopping avklarat men det är riktigt skönt att vara hemma igen. När vi kom hem möttes vi av ett vitt, tjockt snötäcke som ökade hemkänslan ännu mera. Visst bor vi på ett fantastiskt ställe ändå.

Arthur fyllde 7 månader igår, och på väg hem på tåget satt jag och funderade på hur mycket som hänt på de senaste sju månaderna. Sju månader som inte har gått för långsamt eller för snabbt utan alldeles lagom. Han har den senaste tiden gått från att vara nyfödd och baby till att vara ett litet barn. Det är så sjukt mycket som hänt i utvecklingen.

Vid 6 månader började han svänga sig, och det var då allting hände på en gång. Plötsligt satt han stadigt utan stöd, han drog sig fram både framåt och bakåt. Nu ställer han sig upp i krypställning på alla fyra. Det är omöjligt att byta blöja på honom när han vrider och vänder på sig som en mask. Han stiger också upp och stå själv med stöd. Greppar saker, drar sig upp och stå, sträcker sig åt alla håll, balanserar på ett ben… Han är så nyfiken på allt. Han har absolut inget vett alls, utan gaspedalen är i botten tills han faller och slår sig. Då vill han upp i famnen för att tröstas en stund.

Förutom att han är busig så är han också så underbart glad och gosig. Han är antagligen världens härligaste unge. Hans stora, blåa ögon söker kontakt med de flesta som kommer i hans väg. Det är roligt att resa med honom eftersom han får så mycket uppmärksamhet och charmar de flesta när han tittar så långt på dem.

Han älskar att titta på tvättmaskinen som snurrar. Han ler finurligt när jag sörplar i tekoppen som att det vore världens roligaste grej, och han fnittrar varje gång han ser katten Smirre. Han gillar all typ av mat och äter alltid med god aptit om han är hungrig. Han har många olika konstiga ljud för sig. Han vill gärna att det ska hända något hela tiden, och då är han så glad och nöjd och sitter bara och följer med. Att shoppa i Helsingfors i tre dagar var inga problem när det fanns människor att titta på. Men det bästa han vet är att stå i soffan i bara blöjan och titta på katten  – och det värsta han vet är att klä på sig och få näsan torkad.

Han har precis haft en tillväxtperiod då han vaknade för att äta varje eller varannan timme, men till all tur verkar det ha gått över. Nu jobbar vi ännu på att nattningen ska gå smidigare så han ska somna snabbare, men sen han väl somnat så sover han fram till klockan 9 bara han får äta två gånger på natten. Det första han gör när han vaknar på morgonen är att dra sig fram till kanten av sängen. Sen stiger han upp genom att hålla i spjälorna på sängen och ger ifrån sig ett brett godmorgon-flin.

Älskade, älskade unge. Hur kunde vi ha sån tur att vi fick just dig?! Kärleken till dig bara växer hela tiden. Jag är så glad över att få vara din mamma och jag älskar dig mera än du någonsin kommer att förstå.