Året 2018: Höjdpunkter & minnen

Året 2018: Höjdpunkter & minnen

27.12.2018

Här min lilla sammanfattning från året som gått. Jag tycker om att göra de här inläggen varje år. Det är alltid likadant; till en början minns jag inget och tycker året varit lika som det alltid brukar. Men när jag ser tillbaka så kommer alla små minnen, resor och höjdpunkter fram. 2018 har ändå varit ett helt fantastiskt år. 2018 har också varit det svåraste året, men på många sätt bara väldigt, väldigt bra.

Januari

Under nyåret var vi till Posio nära Ruka med min familj. Jag och Jonathan åkte en dag till Ruka och turades om att sköta Arthur i restaurangen när den andra åkte. Annars var resan rätt så katastrofal med en liten 8 månaders bebis som inte sov alls på nätterna. I slutet av januari bokade vi en sista minuten resa till Teneriffa. Aldrig har jag behövt en resa så mycket som då. Jag var så trött på vintern. Vi kitesurfade och vandrade och gick på strandpromenaden i El Médano.

Februari

Vi kom hem till ett vackert vinterlandskap och jag och Arhtur var en hel del ute trots att det tidvist var ganska kallt. Jag minns många soliga dagar på isen. När skaren bar sprang eller gick jag med Arthur i springvagnen. Jag väntade på snowkitingvindar som aldrig riktigt kom.

Mars

I mars hade jag tydligen fått nog av vintern igen eftersom jag och Arthur åkte spontant till Mallorca för att hälsa på min vän. Jonathan hade mycket jobb så vi åkte ensamma. Själva resandet gick bra förutom spysjukan som tog oss och förstörde halva resan. Det blev en speciell resa minsann, men till all tur hade vi några sköna, friska dagar också. När vi kom hem fick jag det jag längtat efter, underbar snowkiting hemma på isen! Jag slutade amma Arthur och på ett sätt blev det en höjdpunkt det också – för alla sov vi så mycket bättre efter det.

snowkite hemma

April

En dag i början av april snowkitade vi ut till ett isberg utanför Nykarleby. Det blev flera kilometer snowkiting var väg men den syn vi mötte där uppe var helt otrolig. Definitivt en av årets mest speciella dagar.

Vårsolen började värma och snön smälta, jag njöt ibland i solstolen när Arthur sov. Så glad att sommaren var på väg. Men hann också med en dag snowboard vid Vuokatti med syster Sara.

stubben snowkite

stubben snowkite

Maj

Vappen och första maj spenderade vi i Helsingfors och Tallinn. Jonathan var där för jobb så vi hängde med. Jag började springa terräng igen när stigarna blev snöfria – som jag längtat! Det blev snabbt varmt och vi sjösatte båten tidigt. Ett förlängt veckoslut åkte vi till Prag för att hälsa på våra vänner. Det blev en riktigt rolig resa i en spännande stad, samtidigt som vi firade Arturs ettårsdag. I slutet av maj gick jag Öja Nattvandring med min kompis, och hann dessutom öppna kitesurfingsäsongen. En riktigt bra månad på alla sätt och vis.

terränglöpning hemma2

weekend i prag

öja nattvandring 2018

Juni

Juni, älskade juni. Sommaren var här med råge och vi njöt varje dag. Jag och Arthur spenderade hela dagarna ute i gräset. Jag åkte iväg en vecka själv till Portugal med mina kompisar. Det blev en så bra resa med mycket vandring och löpning men också en hel del slappande. Det var den perfekta tidpunkten att åka bort, jag behövde vara nåt annat än mamma en stund och Arthur hade ännu inte blivit så mammig (då 1 år 1 mån). Älskade allt med Portugal.

Sen åkte vi hem och fortsatte njuta av sommaren. Firade födelsedag, midsommar och åkte mycket båt. Sista juni sprang jag nytt distansrekord, 23 km på Utterleden. En annorlunda upplevelse!

Juli

Värmeböljan var ett faktum och vi njöt varje dag. Förutom på nätterna. Det var svårt att sova i värmen så vi sov ibland ute på nya balkongen där det var skönare. När Jonathan fick semester i två veckor seglade vi iväg med båten och fick några fantastiska dagar. Fick också några blåsiga dagar då vi åkte hem igen och kitesurfade bort vinden istället. Underbara juli! Helt klart den bästa månaden.

kitesurfing efter graviditet

Augusti

Semestern var över men sommaren fortsatte. Det blev några dagar kitesurfing, ett besök till Helsingfors men mestadels fortsatte vi njuta av vardagarna hemma, jag och Arthur. Slutet av augusti sprang jag Eugmo Trail Run. Vi röjde också lite på tomten och färdigställde balkongen och vårt nya sovrum.

September

Motvilligt sade vi hejdå till värmen och bokade en sista minuten-resa till Rhodos. Det var en skön förlängning på sommaren. Vi kitesurfade varje dag och gjorde små utflykter. Jag var gravid och fick ta det lite lugnare i hoppen. Hemma igen målade jag dörren vår grekiskt blå för att spara lite sommarkänsla och passade på att springa de dagar då jag hade energi till det.

blå dörr på gult hus

Oktober

Fysiskt mådde jag inte bra av graviditeten, så oktober blev nog ingen rolig månad. Det handlade mera om att överleva, dag för dag. Men visst kunde jag njuta däremellan av den fina naturen och nåt enstaka träningspass när det ville sig väl. Det blev många simhallsbesök och badkarsbad för mig och Arthur.

träning man aldrig ångrar

Övningar jag alltid gör

November 

November är som en enda mörk dimma när jag blickar bakåt. Älskade syskonbarnet dog strax efter att han föddes. Det var första gången sorgen kom så nära. Vi umgicks mycket tillsammans i familjen och visst blir det lättare när man delar sorgen. Men vi saknar William så mycket, Arthurs lilla kusin. Arthur var vår lilla solstråle som piggade upp oss alla den månaden. I slutet av november berättade jag om lilla pyret i min mage här på bloggen.

majbebis

December

I början av december åkte vi iväg till Helsingfors för en helg. Arthur älskade alla hissar och bilar och rulltrappor. Jag provade försiktigt på att träna igen och det gick över förväntan. Vi gjorde mysigt hemma inför julen, funderade på julklappar och sånt som hör december till. Strax innan julen fick vi se att lilla tjejen i magen och jag började vänta allt mer på vad som kommer hända i nästa år.

2018 har verkligen varit ett händelserikt år med alla möjliga känslor. Jag är tacksam över allt vi fått uppleva tillsammans, att vi varit väldigt friska i år och framför allt – tacksam för alla fina människor runtom oss. 2019 kommer vi att börja på Gran Canaria, passar på att flyga så länge vi kan. Och vad som händer efter det återstår att se. Nog är livet allt spännande ändå! ♥

Tack för att du följt året här på bloggen. Stor kram till dig! 

Träningsprogram och -upplägg just för dig:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kickstart Challenge 14 veckor

Vågar du anta utmaningen?
En 14-veckors utmaning för dig som vill träna hemma utan redskap 3-4 gånger i veckan. Du får 8 effektiva träningsprogram, träningsdagbok, träningstest m.m. Läs mer och beställ!

Välkommen!

Lina Björkskog från Linas Träningsblogg

Välkommen till min blogg! Här på min blogg skriver jag om mitt stora intresse: träning och hälsa. Med denna träningsblogg vill jag motivera och inspirera till träning och till en hälsosam livsstil. Jag tycker att träning får och ska vara roligt. Det finns någon träningsform som passar för alla! Do what you love and love what you do, helt enkelt.
Jag som skriver denna blogg är Lina, en finlandssvensk 27-årig fysioterapeut och PT, som njuter av livet och tar dagen som den kommer. Du hittar mig oftast i Helsingfors, ibland i Jakobstad eller inte heller allt för sällan någon helt annanstans där gräset är grönare och vattnet varmare. Jag planerar sällan mina träningspass utan gör det jag har lust med. Oftast blir det svettiga crossfit-pass, löpning eller mountainbiking. Om det inte blåser förstås, för då är jag på vattnet och kitesurfar.

Följ med!

I samarbete med




Gamla inlägg

Sök i bloggen