Flyga ensam med 10 månaders bebis

Jag sitter i tåget och äter en medhavd matsäck. Arthur sover i vagnen strax bredvid mig. Vi är på väg till Mallorca igen, men denna gång är det bara jag och han. Jonathan hade mycket jobb, vi hade tråkigt hemma och Linda hade tråkigt på Mallorca. Så vad passade väl bättre än att åka dit ett varv och ta in lite vårkänslor. Speciellt när flyget är lika billigt och tar lika snabbt som tåget (det är faktiskt skamligt billigt). Arthur kostar ju inte många euron han heller när han inte har någon egen platsbiljett.

Lite spännande känns det att resa helt ensam med honom men nu när vi är på väg är det bara roligt. Jag har klätt mig bekvämt, med många knappar (så han har mycket att pilla på), men inte för varmt (det är ändå tillräckligt varmt att hålla koll på en bebis ändå), inga örhängen (så han inte ska pilla loss dem), nappbandet är fast i nappen (den flyger ju alltid loss när man sitter inklämda trångt i planet), i handbagaget har vi mat så det räcker och blir över, och leksaker och filmer som underhållning. Han brukar aldrig ha problem med stigningarna och landningarna.

Han är 10 månader nu, och riktigt aktiv bebis, men vanligtvis tycker han om att sitta och titta på alla nya människor runt omkring sig. En stund i alla fall. Vi är ute i god tid så det alltid finns lite extra tid att byta den där bajsblöjan som alltid dyker upp vid fel tillfälle. Tåget är oturligt nog lite försenat men vi borde nog hinna ändå. Framme väntar en hel vecka tillsammans med Linda och barnen.

Vi hörs när vi är framme!