Löpning med sociala pingvinen
Efter att jag suttit framför datorn hela eftermiddagen så var det mycket skönt med en kort och intensiv löprunda. Jag sprang i stegrande tempo Tölöviken runt, och på väg hem sprang jag lite lugnare för att varva ner innan jag kraschade vid mannens kontor för att få bilskjuts hem. Jag invigde mina More Mile löpartights i det varma sommarvädret. Jag kände mig naken till en början, eftersom jag brukar föredra lite längre shorts, men efter att jag intalat mig själv att det är ingen som stirrar så gick det bättre. Bekväma och praktiska var de med en ficka för mobilen baktill.
Kom annars på en socially awkward penguin medan jag sprang. Det där när man springer förbi någon som ser aningen bekant ut bakifrån, men sen när man väl springer om – ska man svänga sig om och kolla då eller inte? Känns ju dumt ifall man springer förbi nån man annars skulle hälsa på, men känns ju ännu dummare om man springer om och svänger sig om men ett leende för att märka att det inte var den personen man trodde? Eller ett snett sneglande som bara blir konstigt? Hmm, vilket dilemma… Kanske det är den introverta finlandsvensken i mig som vill springa vidare. Har för mig att rikssvenskar skulle svänga sig om – eller? Vadå dra alla under samma kam – nu får ni rätta mina fel! ;)
