Löpning hem i höstregn
Åh vad skönt att kura ihop med myskläder i soffan efter dusch och löpning hem från jobbet. Regnet som smattrar mot fönsterrutorna… Fast även om det här inifrån inte lockar alls att ge sig ut, så gick det hur bra som helst att springa. Jag startade alltså från jobbet, och sprang samma väg som förra gången, den där trevliga vägen genom skogen.
Jag satte på spotifylista för intervallträning i öronen och satte iväg. Luften var riktigt klar av ett stilla duggregn, och det var så underbart befriande att bara sticka iväg från jobbet på allra skönaste sätt. Så småningom blev regnet allt tätare och tätare, men det störde mig inte där jag for fram, perfekt klädd enligt mig själv med en tunn funktionströja under jackan. Jag fick nog springa ganska ensam idag, och speciellt på när jag kom ut till Arabiastranden där vinden tilltog och regnet öste ner så fanns bara några andra hundägare i sikte.
Men benen var glada och lätta, och jag orkade pressa upp pulsen till och med till 187 under en intervall. Regnet störde mig inte alls. Kom in i någon typ av runner’s high (tro det eller ej!) där mitt i regnet med sista dubstepslåten Bonfire ylande i öronen med benen som malde på i snabbt tempo under mig. Och jag som inte ens gillar dubstep… Jag hann nästan hela vägen hem tills intervall-listan var färdigspelad, så nästa gång blir det som mål att hinna hem under tiden låtarna spelas.
Jag var nöjd med låt-valen i spotifylistan även denna gång, förutom den första tempolåten, Nero-Promises. Har någon någon bra låt som jag kunde byta ut den med? Det ska vara en låt som sänger “hårdare, snabbare, fortare” och ha ett tempo på över 180 BPM, det vill säga ett tempo som får benen att trampa närapå riktigt snabbt.
PS. Det verkar annars vara någon krångel med kommentarerna idag, men att kommentera som “gäst” borde fungera. Ska se om mannen kan ta en titt över det ikväll. Och annars ska ni bara ha en fin kväll och njuta av torsdagen!
