Spridda tankar i vecka 38

Hej från en skön stol i solen bredvid sandlådan. Fiskmåsarna har återvänt efter den långa vintern, isen håller på smälta och solen värmer. Arthur håller på pynjar för sig själv och jag funderar på allt mellan himmel och jord.

Har ringt runt hela Österbotten för att ta reda på om en pumpbrunn eller torrtoalett är bättre alternativ till vår kommande bastu/gäststuga. Vi fick de slutgiltiga ritningarna idag och kan föra in dem för att få bygglovet godkänt. Går allt bra börjar vi gräva här i slutet av maj/början av juni. Vi kommer också gräva lite större gräsmatta på samma gång. Är taggad, för det kommer bli så bra!

Tack annars för allt stöd efter inlägget om pelko-poli i Kokkola. Det var tråkigt att höra att flera andra upplevt samma sak. Jag var dit i måndags igen och fick då så bra hjälp av en barnmorska. Det känns bra att veta att de känner till min bakgrund och vet vad jag vill och inte vill göra under förlossningen.

Jag är i vecka 38 nu (37+0) och barnet beräknas som fullt utvecklat. Jag hoppas att förlossningen kommer igång av sig själv innan beräknat datum, för jag är så redo för att föda. Hon ligger väldigt långt ner och jag känner ofta obehag att gå när det kommer stötar som gör ont. Har också förvärkar nästan varje natt. Men jag försöker att inte hoppas på att det ska dra igång, för jag vet att jag mycket väl kan gå över tiden också.

Annars försöker jag njuta av vardagen med Arthur, så länge vi bara är två. Han är en så otroligt mysig unge (förstår fortfarande inte hur han kan vara så ljuvlig) men ibland är det svårt att njuta, eftersom han är inne i värsta trotsåldern just nu. Han blir mer självständig och vill göra allt själv. Ibland går det bra, ibland inte. Skönast är det utomhus då han oftast leker så bra. Kommer han nånsin att tröttna på sandlådan?

Ska också tipsa om att senaste poddavsitt i mammas kaffepaus där jag var inbjuden gäst och pratade om mammaträning utan hets, om träning under och efter graviditet. Du hittar podcasten t.ex. på Soundcloud.

Det blev ett rörigt inlägg men så är också min hjärna just nu. Känns i alla fall väldigt skönt att få grepp om många lösa trådar till slut. Känns som om mina to-dos börjar vara på slutrakan och jag kan koppla av nu.

Min barnmorska “beordrade” mig faktiskt vila inför det som komma skall, så jag tror jag ska ringa och boka en ansiktsbehandling nu. Man får passa på medan tiden finns!