Hur tänkte jag här?
Ni som läsare har säkert märkt vilka saker jag tror på när det kommer till träning och kost. När jag funderade mera på saken märkte jag att jag är för flera av de sakerna som nu klassas som “inne”. Är jag en lättpåverkad person som suger åt mig alla trender eller varför tror jag så hårt på exempelvis barfotalöpning, funktionell träning och lågkolhydratkost?
- Barfotalöpning eller traditionell löpning med dämpning?
- Funktionell träning eller traditionell styrketräning?
- LCHF eller traditionella tallriksmodellen?
Många andra klassar dessa som trender som snabbt går om igen. Men jag är inte riktigt av samma åsikt. Jag tror att detta är något nytt och revolutionerande, som man har nytta av och som gör det lite roligare och lättare att träna och äta. Studier verkar också bekräfta mina teorier.
Barfotalöpning VS Traditionell löpning med dämpade skor
Många kallar barfotalöpning för en trend, och det stämmer antagligen till en viss del, men studier visar att barfotalöpning är skonsammare för kroppen än löpning med hälnedslag. Detta betyder inte att alla automatiskt måste börja använda skor med tunn sula, men man kan fundera lite hur man själv springer. Sportaffärer säger ofta att allt handlar om skorna, och springstilen poängteras väldigt sällan. Jag skulle istället säga att allt handlar om springstilen. Skorna inte har lika stor betydelse, även om ett par barfotaskor påminner dig om att springa med bättre teknik. Tänk på att springa med kortare, snabbare steg och god hållning oberoende av vilka skor du har så har du redan kommit långt. Om man vill springa med äkta barfotaskor eller lära sig landa på framfoten med vanliga skor för att minimera risken för skador så är det mycket viktigt att man börjar lugnt och försiktigt och ökar löpsträckan långsamt.
Efter att jag själv börjat springa med barfotaskor skulle jag aldrig byta tillbaka. Barfotalöpningen har minskat mina knäproblem och är så mycket skönare än vanlig löpning. Läs mera om barfotalöpning på min sida barfotalöpning eller fakta-sidan info om barfotalöpning.
Funktionell träning VS Traditionell styrketräning
Varför ska man helst plötsligt börja flåsa så mycket i gymmet istället för att i lugn och ro gå genom maskinerna som man tidigare gjort? Jo, för att snabbare få bättre resultat. Med en högre aktivitetsnivå på träningen förbrukar du mera, så enkelt är det. Och genom att träna stora rörelser som olika lyft med viktstång och kroppsviktsövningar involverar du flera muskler på kortare tid. Det finns en anledning till att CrossFit blivit så populärt, och det är tack vare de goda resultat på både styrka och uthållighet som man får.
Här igen vill jag inte påpeka att det är fel att träna på ett sätt eller ett annat. Var och en på sitt eget sätt. Men jag tror många nog kunde lägga i en lite högre växel på gymmen, så kommer man också snabbare hem därifrån.
LCHF VS Traditionella tallriksmodellen
Jag är medveten om att alla sätt inte passar för alla, men när vi pratar majoriteten så tycker jag att de flesta skulle ha nytta av att utgå från det traditionella tänket. Tallriksmodellen är faktiskt inte det ultimata sättet att äta på, om man inte tränar på elitnivå, vill säga. Det finns faktiskt massvis med studier som visar att det inte är fettet som är boven, utan kolhydraterna. Detta betyder inte att man ska ha en absolut kolhydratskräck och inte äta några kolhydrater alls, för kolhydrater finns ju i det mesta (grönsaker till exempel) att det skulle vara helt tokigt.
Men speciellt om man vill hålla koll på vikten tycker jag att man kan akta sig för de stora kolhydratkällorna som bröd, pasta, ris och potatis, juicer och läsk, sockerfyllda light-produkter och halvfabrikat och förstås godsaker och godis. Man kan kanske äta lite mindre av dessa grejer och fylla ut med grönsaker istället. Viktigt är då också att komma ihåg fettet för att hålla mättnadsnivån uppe.
Jag vet att det är möjligt att gå ner i vikt utan LCHF, det gjorde både jag och min man i Asien när vi kitesurfade flera timmar om dagen och åt mycket och vad som helst. Men det kräver en stor aktivitetsnivå eller att du går hungrig största delen av dagen, och det är inte det lättaste.
Själv äter jag inte någon strikt LCHF-diet och kommer aldrig att göra det heller, eftersom jag tycker för mycket om vissa saker. Men jag försöker alltid att byta ut värsta kolhydraterna mot proteiner och fetter om det är möjligt, och det jag inte byter ut äts ändå med gott samvete. Jag tycker huvudsaken är att man hittar en bra balans mellan kost och motion som fungerar för en själv och som man kan fortsätta med resten av livet. Diet – nej tack, men en varierande kost där man kan äta vad man vill men inte hur mycket som helst – ja tack!
Som slutsats kan vi väl säga att jag tydligen är en person som gillar det som är inne just nu. Men jag tror inte jag är det utan orsak. Jag kommer nämligen aldrig att springa med dämpade skor igen, göra bicepscurl på gymmet eller vara rädd för fett i maten.
När det gäller löpning tycker jag att det snarare borde vara drop i skon som borde diskuteras. Går att springa med rätt teknik med en superdämpad sko men som har zero-drop (även om jag själv föredrar minimalistiskt pga den underbara känslan). Att springa utan dämpning kräver nog mer av kroppen än man tror från början och tar lång tid innan alla leder och ben verkligen är redo för långa sträckor.
Sen när det gäller funktionell träning tycker jag att det är något som alltid funnits. När jag spelade fotboll för snart 10 år sen så var de tfunktionel lträning som gällde också. Däremot har företagen som gjort träningsmaskiner och så sett att de kan tjäna mer pengar igen och utvecklat nya maskiner som de säljer med begreppet funktionell träning tycker jag. Som om det vore något nytt, vilket det inte är. Så jag misstänker att det kommer en ny trend när de inte kan sälja lika mycket.
Sen när det gäller kosten är det ju lite smaksak. Själv tycker jag inte om LCHF men för vissa tyckts det funka så då är det bara att fortsätta. Tycker att folk generellt tar för lite eget ansvar när det gäller sin kost och letar ursäkter till varför de blir feta och orkar inte göra något åt det själv utan ska följa alla möjliga konstiga dieter som inte funkar för att de gör ändringen för fort och inte är motiverade nog.
Mina små tankar om det hela :)
Men det är väl inte så vanligt med zero drop och dämpning i samma sko? Eller? Det har jag aldrig sett… Men jo – det är lättare att springa med rätt teknik med zero drop. Men utan dämpning är nog bäst, tycker jag också!
Visst har funktionell träning (exempelvis cirkelträning i lågstadiet redan) funnits länge med jag tycker det är nu först under de senaste åren som folk fått upp ögonen för det i gymmen också! Folk gillar ju trender så de försöker väl sälja på det, som du säger.
Kost – det tycker jag också. :)
Nu märkte jag hur dum jag lät.. Klart de finns dämpning på zero drop också, men jag har aldrig sett någon superdämpad sko med zero drop.. Fast säkert finns det också, finns så mycket olika varianter!
Hejsan!
En fråga, jag har under hela vintern hållit igång regelbundet med min löpning ca 3-4 ggr i veckan men endast på löpband. När jag för några dagar sedan bestämde mig för att ta den första löpturen utomhus så kände jag av en liten smärta på utsidan av smalbenet när jag sprang efter ett tag. Så efter jag hade sprungit stretchade jag och masserade för jag brukar kunna få känningar på utsidan av smalbenen om jag springer för långt på hårt underlag, men nu sprang jag bara 3 km.
Dagen efter vaknade jag och var otroligt öm på hela utsidan av smalbenet, det ömmar bara jag går eller om jag sitter och vinklar foten upp och ner. Det har nu gått 3 dagar sen jag sprang och det är fortfarande ömt och känns när jag bara ska gå. Denna smärta uppkom alltså efter ett enda tillfälle när jag bytte från löpbandet och sprang utomhus.
Kan det vara så att man inte använder "alla muskler" i underbenen när springer på löpband som på vanlig mark? Så att jag kanske behöver bygga upp de igen? Bara en tanke. Har du någon idé på vad jag kan göra gör att kunna springa utomhus utan att få nt? Eller vad problemet kan vara? kan det vara så att jag sprungit mer på framfoten på bandet och att jag utomhus satte ner hälen mer? Eller att mina fötter vant sig vid ett helt plant underöag och att grusgången och asfalten blev en chock för dem?
Väldigt tacksam för svar MVH Elin
Det var mycket intressant! Det är helt klart valpsjuka du har fått, som är en inflammation i benhinnan som ofta uppstår när man börjat träna för mycket eller för intensivt på en gång. Det verkar alltså som att din löpstil på springmatta och utomhus är så pass olika, att dina benhinnor reagerar på utomhuslöpningen som "ny träning". Det enda du egentligen kan göra är att börja med kortare sträckor, så att du inte känner av benhinnorna när du slutar träningen, och sen ökar du sträckan långsamt efter det. Kroppen behöver tid att vänja sig med den nya träningen.
Det kan hjälpa att försöka springa mera på framfoten, men det i sin tur kräver ännu mera försiktighet i upptrappandet av träningen. Läs mera om valpsjuka här: https://www.linabjorkskog.com/traning/ont-i-smalbenet-vid-lopning, och hur du trappar upp träningen vid framfotslöpning här: https://www.linabjorkskog.com/traning/borja-lopa-med-barfotaskor.
Hoppas du slipper dina besvär snabbt!
Hej!
Har du nån statistik på skador inom Crossfit? Har sitt en del på tävlingar och tränigar i crossfit men kan inte påstå att man tänker så långsiktigt med allt ryck och slit och släng som det mest går ut på, inte så mycket teknik eller e jag helt ut och seglar? ;) I bra form blir man säkert, men hur e det med sen,- muskelfästerna, axlar och armbågar? Har svårt att tro att det än nån motionsform att hålla sig i from med på äldre dar!? Är just denna typ at träning som jag själv skulle gilla men endå inte tränar.
Hejsan!
Jag har inte sett någon statistik på det, tyvärr.. Det är nog sant som du säger att det är mycket ryck och snabba rörelser, men alla som tränar crossfit BORDE ha bra teknik. Alla som börjar träna på crossfit-gym här i Hesa till exempel måste först gå en kort kurs för att lära sig grunderna. Gör man rätt och inte överanstränger sig med träningsmängd så borde det inte vara någon fara. Men sen hur många som gör rätt i slutändan är ju svårt att säga. Jag tycker absolut man kan göra crossfitövningarna när man är äldre också, bara man har rätt teknik. Och så gammal är du ju inte, haha, om du tänkte på dig själv.. ;)
Och som med allt så måste kroppen vänjas med nya belastningar. Olympiska lyft, som används mycket inom crossfit (med skivstång), kräver upp till ett halvt år bara till att kroppen skall "vänja" sig till dom. Och som lina sa är teknik a och o. Man satsar också mycket på mobilitet och stretching, vilket är rätt så ovanligt hos vanlig träning, och crossfitinstruktörerna sitter på mycket kunskap om stretching, rörelse, muskler samt kost, allt för att optimera resultat och minimera riskerna. Nästan alla skador kommer oftast när kunskap eller tålamod fattas och tempot är för högt. Alla olympiska lyft stärker hela kroppen och ger en riktigt bra "bas" så att skaderiskan tom. minskar :)
Så sant, Tony! Jag håller med :)
Jag snubblade över en Crossfit-studie idag, där det tydligen var rätt så stor skaderisk ändå! http://traningslara.se/stor-skaderisk-i-crossfi/
Lina Björkskog Var inte min egen ålder eller hur jag ska klara crossfit som 70 åring som jag tänkte på, är nog inte orolig för det, utan mer för hur man ska hinna med alla träningsformer när man är penionär :)) Det är ju sant att teknik är a och o, och kan tänka mig att fungerar så i nått fint gym där man tränar mest för motionen, men de träningar/tävlingar man riktigt satsar och ger allt har man inte sett så mycket finlir i tekniken :) tänker mest på chin up/pull ups i stång och ringar de gör, skillt i rörelsen neråt så är det nog mest frittfall tills axlarna tar emot. övningen med skivstång så är det ju mest teknik man använder, men tror att när man har tekniken och ökar takten så ökar nog skade risken ganska mycket oxå, skillt de sista minuterna där man ät totalt slut och med våld ska ha några reps till.
Tony Enlund tror inte skade risken minskar i någon sport/idrott när tävlar och tränar på riktgit/ alltså elitidrott,möjligtvis till en viss nivå, men ska man ligga på topp så kostar det, kanske inte Lina håller med!? :)
inget att rekommendera för 70 åringar nu då? ;)
I studien så fick man jättebra resultat på både styrka och kondition, och riskerna var inte något man egentligen undersökte, men 16 % av alla som deltog i studien (54 stycken) blev tvugna att hoppa av på grund av skador. Så det säger ju en del.
Övningarna i crossfit är bra, och genom att träna på tid får du bättre kondition på köpet. Men är väl just också det som orskar skador, när man tränar i för snabbt tempo helt enkelt. Det är upp till var och en att se till att man inte offrar repsantalet för tekniken.. Personligen skulle jag bra kunna tänka mig att träna crossfit som 70-åring, men då blir det ju ännu viktigare att man fokuserar på tekniken och kanske kör i ett lugnare tempo.. Haha, ser tyvärr synen framför mig – jag som 70-åring som gör marklyft.. oh no :D
Hej!
Har du nån statistik på skador inom Crossfit? Har sitt en del på tävlingar och tränigar i crossfit men kan inte påstå att man tänker så långsiktigt med allt ryck och slit och släng som det mest går ut på, inte så mycket teknik eller e jag helt ut och seglar? ;) I bra form blir man säkert, men hur e det med sen,- muskelfästerna, axlar och armbågar? Har svårt att tro att det än nån motionsform att hålla sig i from med på äldre dar!? Är just denna typ at träning som jag själv skulle gilla men endå inte tränar.